Upptaktsträff, finalflytt och Schefvert show

Den andra upptaktsträffen är avklarad. Herrarna och damerna delades upp till olika tillfällen och efter att ha deltagit vid dagens tillställning har jag svårt att förstå hur de tidigare lyckats trycka in allt på samma dag. Det är ingen kritik, det var faktiskt ganska trevligt. Videofrågorna innebär ett lyft och det enda som egentligen fick underkänt var den smaklösa vaniljpannacottan som serverades i samband med (den 80 minuter långa) lunchpausen.

I övrigt meddelade Peter Gentzel att SM-finalerna avgörs i Göteborg – och att finallagen lär tilldelas färre biljetter. Ulf Schefvert bjöd på en väntad show och hade dessförinnan placerat sitt lag på fel plats när han fyllde i internetformuläret.

Att SM-finalerna är tillbaka i Scandinavium känns enbart positivt. Publiksuccén uteblev i Malmö förra säsongen och ska det bli bättre fart på breddpubliken krävs det nog en flytt. Men det krävs OCKSÅ att rätt lag tar sig till final. Jag tror inte att det skulle bli en omedelbar publiksuccé om till exempel Ystad och IFK spelar herrfinal och H65 och Lugi samtidigt spelar damfinal.

Förmodligen blir det också sista året med nuvarande upplägg där herrarna och damerna gör gemensam sak av finalerna. Inget är förvisso spikat, men damerna lär bryta sig loss i någon form och mycket talar ändå för att herrarna byter till bäst av fem matcher redan 2019. Åtminstone så länge Gentzel och de andra i SEH får ihop ekonomin, med allt vad det innebär i publik- och sponsorintäkter.

Skrev en krönika efter damdagen som vi kan bjuda på även här.

***

Ulf Schefvert gillar drömmar. Att Kristianstad HK har en vision om SM-guld 2020 beskriver han som ”spännande”. Det går att ana en sarkastisk underton där, för i dagsläget ser KHK inte ut som ett topplag i SHE. Den samlade tränarkåren tippade laget femma i grundserien, men så länge inte matcherna spelas i 2×15 minuter är det inte mycket som talar för att det tipset går hem.

Det var egentligen Ola Månsson som sa det. H65-tränaren menade att KHK förmodligen skulle ha med guldstriden att göra om matcherna bara avgjordes under halva speltiden. För startuppställningen är bra, både målvakten Lucie Satrapova och högernian Martina Crhova kom till exempel med i det All Star-lag som tränarna utsåg så här inför premiären. Men så länge matcherna spelas i 2×30 minuter lär det krävas avbytare, och det skulle vara en kraftig överdrift att hävda att KHK:s trupp är bred.

Damernas upptaktsträff var ett lyft jämfört med tidigare tillställningar. Precis som för herrarna förra måndagen piggades de 15-talet ackrediterade journalisterna upp av lite twitterfrågor och förinspelade videoinslag. Någon Mikkel Hansen dök förvisso inte upp på skärmen, men väl Olof Lundh, Mats Magnusson och Arvingarna-Casper (!). För att inte tala om beachhandbollsbasen Mats G Jönsson, som inte alls särskilt blygsamt ägnade sin frågestund åt att göra ohämmad reklam för Åhus HB och Åhus Beachhandboll.

Inte ett enda lag tippade sig själva som segrare. Sävehof var kanske fegast av alla när Henrik Signell hade placerat de senaste årens totaldominant som fyra i tabellen. Vilka tre lag som egentligen har kapaciteten att komma före Partillelaget förblev oklart.
De allra flesta trodde på guldlaget H65 Höör, men tränaren Ola Månsson nappade inte på det betet.

Ulf Schefvert gjorde inte helt oväntat bäst ifrån sig på scen. Precis som tränarna hade han tippat sitt lag femma i tabellen – av misstag. Efteråt kröp det fram att han hade gjort en miss och egentligen tänkt placera KHK på sjätte plats. Att just Schefvert hade fyllt i formuläret fel var i och för sig ingen sensation. Det här med teknik är inget som KHK-tränaren brinner för.

– Jag har sådan här… vad heter det… mejl. Och varför heter det sociala medier? Att slänga en massa skit på någon är väl inte socialt. För det ser jag på tv att folk gör, sa Schefvert träffande.

Han fortsatte att underhålla med allt ifrån sin frisyr (att boka tid hos frisören är inte något han sysslar med), skillnaden mellan att träna damer och herrar (”tjejer piper mindre”) och jämförelsen med IFK Kristianstad (”de tränar en gång på morgonen, sedan fikar de i sex timmar, sedan tränar de igen”).

Minst av allt pratades det om vad laget faktiskt kan prestera på plan. Med Mikaela Johansson och Linnea Jönsson borta har KHK inte bara tappat två av fjolårssäsongens bättre spelare. Och eftersom nyförvärven fortfarande lyser med sin frånvaro finns det inte mycket bredd att tala om.

I sina bästa stunder kan KHK vara med och hugga mot topplagen. Men skrapar man på ytan krävs det samtidigt inte mycket för att se sårbarheten i laget. I genrepet mot Team Eslöv – som tippades sist – blev det till exempel förlust med tio bollar. Det borde ringa en och annan varningsklocka efter det resultatet.

Kristianstad HK är i dagsläget ett slutspelslag, vilket räcker fint. Det är i slutspelet man kan skrälla. Och då kan vi säkerligen räkna med att KHK har förstärkt laget med både en och två spelare. Kanske ännu fler.

/Robin